Sista baddagen

Det regnade i natt. Tur nog hade vi kört fram bilen så långt som möjligt på innergården till vårt boende - annars hade det regnat kastanjer också..

Efter frukost på rummet, drog vi iväg till thermalbadet i stan. Ett STORT komplex med många olika pooler, med olika funktioner, både inomhus och ute. Vi hade att göra ca tre timmar, innan vi kände oss nöjda. Sedan fick jag vänta på Kent en kvart till, medan en badvakt och en sjuksköterska plåstrade om en tå åt honom. Han lyckades skära sig på något vasst - precis som om inte hans psoriasissprickor räcker..

Det hade nu klarnat upp och solen sken, men betydligt kyligare. 25 grader igår, 15 idag.

Vi var rätt hungriga nu och letade matställen medans vi åkte mot Budapest. Hittade slutligen ett bra, Kent var lyrisk över pizzan han åt - till skillnad mot gårdagens.

Vi hade hoppats att hitta något mindre thermalbad, i någon liten håla, men de lös med sin frånvaro. Rätt som det var så var vi således i Vesces - förorten där vi hyrt vår bil. Fick där napp på ett trevligt boende, lite dyrt (40 Euro för dubbelrummet), men det märks att man är nära flygplatsen!

Vi har nu handlat lite frukostmat och softar på rummet. Man är rätt slut efter några timmar med mineraler, masserande vattenflöden och bubblor.

Imorgon ska vi lämna bilen kl 14. Hade det funnits något bad i närheten hade det ju varit optimalt med ett sista dopp, men då måste vi in till Budapest och vi drar oss för att parkera på gatorna med hyrbilen. Vill gärna ha en ordentlig parkering och det verkar inte finnas vid de kända baden. Budapest som stad besökte vi ju för några år sedan..

Däremot kommer vi med all sannolikhet tillbaka. Det som vi absolut gillade bäst var Heviz, både badet och den lilla staden, så troligen åker vi dit igen. Kent njöt av lerbadet och jag av sjön... Sedan finns ju många andra ställen att prova förstås!

Vad gäller effekten av dessa thermalbad är ju Kent bäst att svara på det. Han säger att det är väldigt sköna timmar, när man inte belastar kroppen alls och bara flyter kring i det varma vattnet. Däremot är det ofta så att man också tenderar att ta ut rörelserna lite för mycket, vilket då kommer surt efter. Så någon långvarig effekt ger inte en så här kort resa...tyvärr...

Det blev tyvärr väldigt dåligt med bilder, menmen..

Väntar på att bubblet ska börja...

Väntar på att vågen ska komma..

Sista boendet för denna gång..

Parkerat för nattvila. I morrn väntar flyget hem!

Och mer thermalbad..!

Vi hade valt att betala för frukost, så vi stoppade i oss så mycket vi orkade av buffén - tillsammans med alla pensionärer som också åt för fulla muggar. Vi var klart yngst.

Packade sedan ihop och stoppade in i bilen, som vi fått löfte om att ha kvar på hotellparkeringen under vårt bad. Schysst!

Därefter var det dags att köa till badet. Kassan öppnade 08.30 och själva badet kl 09. Jag lovar att vi inte var först..men fortfarande definitivt yngst!

En stor, varm pool som även sträckte sig in under ett tak, samt en ännu hälsosammare pool (vattnet var grumligt där, så vi intalade oss att det var pga alla oerhört hälsosamma mineraler mm.)
Vi låg där och gottade oss, man simmar nämligen inte i dessa pooler, man bara sitter eller flyter i sin ev flytring.

En av poolerna var avstängd, så det innebar ju att det blev rätt mycket folk i utomhuspoolen.
Rätt som det var vrålade högtalarna igång med någon slags musik...och fram skuttade en trådsmal ung dam i 25-års-åldern. Nu blev det vattengympa! Oj vad vi tänjde hit och dit, alla utom Kent..

En kopp stärkande kaffe fick det sedan bli och så småningom avrundade vi det hela.

Styrde nu kosan mot Kecskemet, ca 2,5 timme norrut. Började på motorvägen, men det är rätt trist, så vi svängde av och tog oss ut på landsbygden tíll slutdestinationen. Trevlig resa bland vindruvor och majsfält.

Vi hade inget bokat I Kecskemet, men efter lite snurrande hade vi ändå ett rum på ett ok ställe. Nu var vi rätt hungriga, så efter att inhandlat lite frukostmat, begav vi oss till en närbelägen pizzeria. Det var verkligen ingen hit - 50 minuter tog de på sig att langa fram varsin pizza - och inte var de speciellt goda heller. Nåja, mätta blev vi.

Imorgon provar vi thermalbadet här i stan - vart vi åker efter det är i skrivande stund oklart. Norrut blir det i alla fall!

Inte varje dag man är yngst i badhuset..

Klara färdiga, armarna upp å sträck!!!

Eftersom jag kör får jag nöja mig med basen till vinet. Dont drink and drive!!!

Hatar å vänta... På Mathias pizzeria fick vi väääääänta både på pizzan och notan! Only Cash!

Imorgon vänta

Friskvårdsresa genom Ungern

En flygresa på dryga två timmar är rätt lagom. När vi kom fram öppnade sig den ungerska himlen och regnet vräkte ner. Då valde passagerarna att inte gå av! Mamma Mia..lite regn klarar man väl?!

Vi gled igenom allt vad passkontroll kan heta utan problem - spännande att se hur hemresan går, eftersom Kent glömde sitt andranamn när han bokade biljetten...

Utanför stod alla hyrbilsföretagen och väntade - utom våran. Lite irritation, men så småningom dök hon upp och sedan gick det smidigt. En liten Toyota blev det denna gång.

Det gick även rätt ok att ta sig ut ur Budapest, när vi valde att hoppa över motorvägen - ofta blir det fel i rondellerna när hastigheterna är högre.
Ca tre timmar tog det oss ner till Heviz, med ett stopp för korv/pannkaka..

Vårt förbokade boende låg en bit utanför staden, i ett villaområde. Grannen till värdparet hälsade oss välkomna på utmärkt svenska!
Så småningom dök värden upp och då fick vi plocka fram tyskan.

Ett rätt enkelt boende, med slitna lakan och möss som knaprade i väggarna, men sämre har vi bott. Det var i alla fall rent och vi intog vår kvällsmat på uteplatsen. Varmt och skönt!

På morgonen tog vi förstås sikte på den kända thermalsjön. Först fick vi diskutera lite med några byggarbetare som vägrade flytta på sin bil - för att komma åt den sista handikapplatsen. Men så småningom var vi inne och hade betalt för oss - ca 100 kr/pers. Vi hittade omklädningsrummen för damer och herrar och gick in. Väl därinne vände jag på huvudet åt vänster och såg - Kent..haha.. Man byter om tillsammans, men duscharna var separata.

Detta ställe är rätt unikt, med en hel sjö som är varm och go av thermalvatten. Bottnen är lera, när man nu bottnar. Den är upp till 38 meter djup. Dock fanns ett ställe där man bottnade och kunde sitta och kladda in sig om man ville. Kent ville det.

Ca tre timmar slog vi ihjäl där - vilket var vad vi betalt för.

Drog sedan vidare söderut. Vägen mot Harkany gick via småvägar på landsbygden, riktigt trevligt. Påminner en del om rumänska landsbygden, med de små byarna man åker igenom. Dock betydligt högre standard här.

En lunch blev det också med MASSOR med mat. Kent petade undan svampen och bara den kunde utgjort en hel måltid åt någon..

En kaffe blev det vid en nedlagd camping. Glassen var slut.

Vi har nu landat i Harkany - ett annat ställe känt för sitt thermalbad. Dock ingen sjö denna gång. Vi bor på ett hotell mitt emot badet, 200 kr för rummet. Enkelt men helt ok.

Det som är intressant och lite annorlunda är målgruppen för dessa ställen. Vi är definitivt bland de yngsta. Merparten är pensionärer, så något hallaballo på gatorna utanför slipper vi :)

Också värt att notera är ungrarnas urusla kunskap i engelska. Tyska går rätt ok, men engelska NONO. Inte ens på hotellen...!

Helt klart mindre vatten vid sidan om övergångsstället..

Gillrar musfällor

Ta ett kort på mig, sa hon... Ja men vart är du då???

Smutsvatten, hur ska jag nu bli ren och vad är det som kryper...???

Där är min lilla maskros bland övriga rosor

Jag sa, NO MUSHROOM, men ingen kan engelska, då blir det en massa svamp

Massor av popcorn efter vägarna...

... å en å annan kopp kaffe

En liten runda i Ungern!

En hastigt inbokad tripp till Ungern - bara fem dagar, men ändå! På måndag, efter Kents besök hos handkirurgen, bär det av!

Vi har bokat flyg till Budapest, där vi varit tidigare. Denna stad gillar vi väldigt mycket, men vill nu se om det finns annat trevligt i Ungern. Således har vi bokat bil!

Första natten är bokad i Hévíz, nära Balatonsjön. I Hévíz finns en känd thermalsjö som vi ska prova. Temat för denna resa är således thermalbad. Detta blir förhoppningsvis skönt för Kents onda kropp - och jag gillar ju att bada, även om vattnet är varmare än 15 grader.

Tanken är sedan en runda söderut, för lite fler thermaldopp, innan vi återvänder till Budapest och flyget hem på fredag. Fem dagar - inte så länge, men vi hinner nog en hel del!

Följ oss gärna!

Pyrgadikia

Söndag
Morgondopp och sedan frukost på balkongen, där vi beskådade fiskebåtarna som kom tillbaka med en förhoppningsvis god fångst.

Dagen var tänkt åt en runda på mellersta benet, Sithonia, dit vår lilla by tydligen tillhör. Vi körde östra sidan ner och västra upp, en bit i alla fall.

En mängd fina playor passerades, en del där det kryllade av parasoller på rad och en del mindre befolkade. Provade en av de sistnämnda, för att konstatera att vattnet var lika skönt där som "hemmavid". Det läckraste var nog att bada med Mt Athos topp i bakgrunden - väldigt maffigt!

En hel del bergskörning blev det också, för mittpartierna på dessa halvöar är bergiga. Sånt är trevligt!

En stor glass och ett till dopp hann vi med innan vi var tillbaka i Pyrgadikia. Lunch i lägenheten och sedan åtskilliga dopp för mig. Kent vilade upp sig, för att framåt kvällen också bada. Man kan ligga i hur länge som helst - guppar omkring så fint utan större ansträngning. Kunde konstatera att det är så byborna umgås - det ligger i timmar därute, med sina badmössor, och avhandlar förmodligen det mesta av vikt!

Avslutar dagen här på balkongen med ett stort stycke vattenmelon. Imorgon blir det hemmadag. Tanken för min del är att vandra runt lite i byn - om jag orkar i värmen. Det är MÅNGA trappor här...

Måndag
Jodå, efter morgondoppet blev det en runda i byn - upp och ner. Några små samtal med de bofasta blev det - tyska funkar bäst här..

Kent behövde idag prova ställets gyros - att klockan bara var en timme efter frukost spelade ingen roll. Den var god.

Sedan har vi mest badat hela dagen. Man kan verkligen ligga i vattnet i timmar! Flyter så bra i Medelhavets salta vatten. Nu är vi dock rätt nöjda med detta, så imorgon bär det av mot flygplatsen. Vi har dock en hel dag att förfoga över, då planet inte går förrän 21.40. En tur ner i första halvön är tanken, så vi får lite mer bad liksom..

Sammanfattningsvis:
En väldigt trevlig resa har vi gjort. Har sett mycket av de berg vi ville uppleva och häftigast var nog Meteora kanske. Bott väldigt bra - bättre än vi brukar! Kent har varit nöjd med de köttbitar han envisas beställa (i många länder ger han upp efter några dagar, då det ofta är segt och torrt).

Vi har även fått bada, något vi ju gillar, så länge vi slipper trängas bland folk och slipper sola. Kan dock konstatera att det egentligen är fel årstid att resa i Grekland, om man inte bara ska ligga på stranden. ATt göra några vettiga vandringar var inte att tänka på pga värmen.

Bilen har funkat helt ok, en klar fördel med det lilla formatet på de grekiska vägarna. AC har vi endast haft på när vi kört motorväg, annars har vi gjort som vi gör hemma - vevat ner rutan!

En dag kvar i Grekland som sagt, sen blir det Sverige resten av sommaren!

Även en liten backe är tufft för den som har ont, ont..

Då är det skönt att vila lite..

...eller varför inte äta lite..

Men bäst av allt är väl ändå att bara flyta omkring därnere..!

Berg, munkar och bad!

Fredag
En något mer spartansk frukost och därefter laddade vi för Mt Olympus! Det fanns nått typ center för nationalparken dit man tog sig med bil på ca 40 minuter. Uppför berget - here we come! Läckert med det höga berget åt ena sidan och Medelhavet åt andra!

Det finns många möjligheter till vandring på berget - t o m att bo över i hyttor. Detta var förstås inte aktuellt för oss - jag gick en bit upp, medan Kent drack sitt kaffe. Starkt - till skillnad från det som serverades till frukost.
Tog sedan bilen ner en bit, till ett gammalt kloster. Här behövde man vara anständigt klädd, så lånekjolen som hängde där åkte på. Fast det var ingen som kollade sen..

Därefter kände vi oss redo att påbörja resan mot nästa mål - Pyrgadikia. I  möjligaste mån undvek vi motorvägar, fast två tullar lyckades ändå plocka oss på pengar. En liten trevlig by med ännu mindre restaurang blev vårt lunchställe.

Pyrgadikia är en ytterst liten håla vid kusten, mellan halvö två och tre på Halkidiki, kan man nog säga. Mycket trevligt ställe, där antalet turister går att räkna lätt. Några restauranger finns här och en liten supermarket. Vi bor i lägenhet, med makalös utsikt över viken, samt bergen i bakgrunden.

Tog oss ner till en fantastisk liten vik, där vi fick vara själva, så när som på en grekisk tant. Här blir det morgondopp för mig!

Avslutade dagen på restaurang. Kent tog en köttbit, som tydligen var god. Själv beställde jag grillad aubergine. Ägarinnan försökte övertala mig att ta något annat, men jag tyckte det lät gott. Det var det väl i och för sig, men en hel tallrik med skivad, stekt aubergine blev lite långtråkigt...

Lördag
Efter lite funderande har vi nu bestämt oss att bli kvar här, för att göra dagsutflykter istället för att flytta på oss varje dag. Kents kropp börjar bli rätt sliten efter allt rattande på de grekiska slingrande vägarna, så nu slår vi nog av lite på tempot.

Vi var dock tvungna att bege oss någonstans idag, för att ta ut pengar - ATM finns definitivt inte här i byn.
Vi valde då att åka ut på Athos, halvön som är avstängd de sista sex milen för alla utom munkarna som bor där. Män kan om de ansöker sex månader i förväg ev beviljas tillstånd att åka dit. Kent avstod dock denna gång.
Istället tog vi oss så långt man fick - förbi Ouranoupoli - ända fram till stängslet. Där satte vi bilen och tog oss ner på stranden som låg där. En trevlig sådan, som vi fick ha i princip helt själva!

På tillbakavägen hittade vi både ATM och supermarket. Nu blir det hemlagat resten av dagarna, eftersom vi har både kyl och spis!

Eftermiddagen blev det bad för mig och vila för Kent.

Imorgon gör vi nog en runda till mittersta halvön - Sithonian - fast egentligen har vi det rätt bra här. Stränderna skiljer sig inte allt för mycket och vi tycker vi sett de finaste i världen redan :) - Jinack Island i Gambia och Tofu beach i Mozambique!

Litohoro

Samma fantastiska frukost, med både äppelpaj, sockerkaka och finska pinnar..och lite annat också förstås! Mätta och belåtna och väldigt nöjda med både boende och plats, tog vi nu sikte på Litohoro. Åtta mil om vi åkt raka vägen, men det gjorde vi förstås inte. Undviker gärna motorvägar, även om vi även idag lyckades hitta en vägtull som vi inte tog oss förbi. Annars blev det vacker väg med berg på ena sidan och fält och jordbruk på den andra. Majs, vindruvor och solrosor visade oss vägen mot Medelhavet!

Vi enades om att stanna vid någon playa, innan vi tog oss till vårt bokade gusethouse. 

Medelhavet var varmt som sig bör, lagom för att svalka lite.

Det visade sig att Litohoro är en liten stad vid foten på berget Olympus, med utsikt över Medelhavet. Vårt boende låg typ högst upp i denna stad. Tur vi har bil! 

Inte samma kvalitet på detta boende, men ändå helt ok. Utsikt mot trädgården, på nedre botten. Fördel är att Kent slipper kämpa upp för trappor, nackdel är att man måste stå på en stol för att se Medelhavet..

Efter att vi lastat av våra små ryggssäckar, tog vi åter sikte på playan, ca 7 km bilväg. Några sköna dopp i böljorna, en prismässigt helt ok lunch/middag och... ja, vad gör man sen? Vi är verkligen inga sol-och badturister, speciellt inte Kent! Att slå sig ner på en handduk och sola lockar helt enkelt inte!

Vi tog oss alltså tillbaka, med ett stopp vid Supermarket för lite kvällsförtäring. I denna stad finns handikapparkeringar lite här och där, så det är skönt!

Imorgon satsar vi på Mt Olympus (2917 m) nationalpark - berg är sååå trevliga!

Kloster, en massa kloster i Meteora!

Frukosten skulle serveras kl 08 var utlovat. Klart vi var där då - till skillnad från ägarinnan.. Nåja, så småningom infann hon sig och vi fick en lika rejäl frukost som gårdagens. Inklusive Finska pinnar.

På dagens agenda stod alltså ett lite ordentligare utforskande av de sex kloster, som balanserar uppe på sina klippor. Vi tyckte nog vi var rätt tidigt ute, men haha - där var redan mängder med busslaster med japaner m fl.

Nåja, vi började helt sonika beta av dem. Det innebar att vi körde så nära vi kunde, ibland fanns handikapplats, ibland fick Kent trixa lite. Sedan kilade jag ner för branta trappor och upp för ännu brantare, till själva klostret. Ville man gå in så fick man betala, men det ville inte jag. Det var liksom vyerna man ville åt! Kent köpte sin keps, i väntan på mig.

Riktigt trevliga små vandringar blev det - sex stycken alltså. De från frukosten överblivna finska pinnarna kom väl till pass, för en och annan kalori gick allt åt!

När vi var nöjda, ca tre timmar senare, tog vi oss tillbaka till boendet och åt varsin gigantisk grekisk sallad, med tzatsiki. Därefter blev det siesta (i alla fall för Kent), i väntan på att kvällen skulle infinna sig med solnedgången. Man MÅSTE nämligen se klostren i solnedgång har vi läst!

Kl 17 styrde vi kosan upp till klostren igen. Det är såå VARMT - 36 grader idag. Fortfarande riktigt hett, men vi slog oss ner och väntade.. och väntade..Den typen av tålamod ligger tyvärr inte riktigt för oss, så när vi någon dryg timme senare insåg att ingen tänkte hissa ner solen för oss redan nu, åkte vi tillbaka. Middag på grannrestaurangen blev det istället!

Har också bokat boende på nästa destination - Litohoro - en liten stad som ligger precis nedanför berget Olympos. Härifrån kan man också ta sig ut till Medelhavet, får se om vi hinner med det imorgon, det beror väl på GPS:en..

Vilse i pannk... Metsovo!

En gigantisk frukost, inklusive sockerkaka fick starta vår dag. Nu skulle vi då vidare söderut, för att titta på alla kloster som balanserar uppe på en massa spektakulära bergstoppar.

Någonstans här blev det fel i mitt kartläsaruppdrag. Jag informerade att vi skulle sätta siktet på Metsovo, ca 10 mils resa. Vi körde och körde, samma fantastiska bergsvägar som slingrade sig fram..
Väl framme, skulle vi då vidare till Kastraki för att hitta oss ett boende. Döm om vår förvåning när gps:en visade ytterligare 6 mil! Jösses - jag hade tagit fel på namn!

Vi var nu i en skidort, Metsovo - såg trevlig ut, med massa turister, men några skidbackar upptäckte vi inte.. Trångt på gatorna. Dessa gator fick vi prova ett flertal gånger, eftersom vi verkligen inte tog oss därifrån! Gps:en stämde inte alls och vi körde runt, runt.

Fick slutligen lite guidning, och hamnade någorlunda rätt - fick prova lite motorväg mot en avgift - och landade ett antal timmar senare i Kastraki! Antalet mil kontra antal timmar/minuter är något helt annat än på svenska vägarna. Vi har idag gjort ca 20 mil på sju timmar!

Ett boende med maffig utsikt hittade vi också och har nu gjort en runda kring Meteora. Onekligen väldigt maffigt och märkligt! Sex kloster som balanserar uppe på höga klippor!
Vi blir här två nätter för att i lugn och ro kunna kolla in allt. En god middag och nu lite slappande på balkongen (med utsikten).
Vi har t o m AC på rummet!