Packar ihop det sista, bl a frukosten som gjordes iordning åt oss igår. Yogurten borde vara lagom ljummen nu...
En kort promenad till det vi tror är busshållplatsen och Kent tar en kaffe. Det visar sig att vi står på fel sida, men kommer i alla fall med "vår" minibuss till Koman. Vi och ett gäng albanska män och kvinnor ska färdas i ca två timmar i bergen mot färjelägret där båten avgår.
Vägen är som vanligt bedövande vacker, men ojojoj - denna gång mer bumpy än vanligt. Vi har färdats på skumpiga vägar i Etiopien - vägar utan asfalt, med stora hål. Det gör vi idag med, men dessutom har vi branta stup på sidan om "vägen", som kantas med löst grus. Folk släpps av och på, och ung. efter halva sträckan är det kisspaus där uppe i bergen. Kent lämnar bussen och chauffören skrattar och frågar om det är "Scary? -You dont like minibus"? ... Kent svarar:: "Not at all... i like minibus when there is a road"!
Kommer helskinnade fram till färjelägret, som egentligen inte är för färjor längre. Bilarna får numera färdas på den nybyggda väg som man jobbar med ovanför huvudet på oss, när vi tuffar fram i den lilla "människofärjan"
Detta är ingen båt för turister, utan vi får följa med som vem som helst. Man stannar titt som tätt vid nån kant och släpper av eller på folk, eller bagage.
Det som för oss är förvånande är var dessa människor sedan tar vägen - eller kommer ifrån. Det syns inga hus, bara branta bergsväggar, med nån liten osynlig stig som snabbt försvinner bland träden. Ibland finns en åsna som ska bära nått, oftast inte...
Efter två timmar är vi framme vid slutstationen i Fiertze. Där finns några minibussar som väntar - vi hoppar på den som ska till Bajram Curri, en dryg halvtimme bort. En mysig liten stad/by - mest utgångspunkt för dem som ska vidare på turer upp i bergen, känns det som. Vackert, men OJ vad med skräp det ligger mitt i allt det vackra! Whyyyy??
Hela turen slutar på ca 180 kr för oss båda!
Vi hittade ett centralt hotell för 25 Euro, helt ok! Imorron blir det buss till Tirana - via Kosovo. Dom tycks gå varje timme, så vi räknar med niobussen.
Kent är hungrig och i ren desperation kliver han iväg upp i bergen, med Elisabet efter. Inga vandringsleder här inte, vi följer getleden...Till slut måste vi inse att vi inte är getter och får återvända till byn, strax innan vi nått toppen...
Därefter en underlig - men billig - middag: nått kött för Kent och nått mer salladsaktigt för Elisabet. Som efterrätt kommer det in pommes frittes - mums!
Vi betalar - ca 60 kr, inklusive dricka och går vidare till nästa restaurang för att fylla på förrådet. Korv för Kent och mer sallad för Elisabet. Härlig utsikt dock!
Mot Tirana imorron alltså!
I väntan på morgonbussen kl 6:30 till Koman i norra Albanien för en flodtur. Buss till Koman - 400 Lek/pers
Kisspaus.
Våra chaufförer. Här fanns det lite asfalt när vi stannade och sträckte på benen, men annars så var det en bristvara såsom säkerhetsräcken när vi kom upp på höjden.
Framme vid färjeläget. Här lastas människor, djur och inköpta varor av och på den lokala färjan
Här ska det lastas på både gammelmormor, matsäckar....
... och getter!
Nu kommer .... "färjan"!
Tidigare var det en stor bilfärja som körde denna sträcka, Koman - Fierte.
Nu är det bara en färja för dom boende och oss backpackers längs denna linje. 500 Lek/pers.
Ett av många ställen där vi stannade och lastade av... människor, matvaror eller en låda öl.
Framme vid färjeläget Fierte och den väntande minibussen (200 Lek/pers till Bajram Curri, där vi ska ta nästa buss till Tirana 1000 Lek/pers). Här står dom gamla bilfärjorna och rostar sönder sakta men säkert!?
Skönt med en Raki i skuggan i Bajram Curri
Promenad i Bajram Curri
Moské i Bajram Curri
Bajram Curri himself
Hiking upp på berget i Bajram Curri
Här är det stopp.
För kraftig lutning och för löst grus gör att vi tar säkerheten i första hand och väljer att inte gå högre
Nu går vi ner och käkar!
Kommer du då Bettan!!!???
På väg ner ser vi vad korna äter av.... Soporna!
Äntligen lite käk i skuggan...
... med en vidunderlig utsikt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar