Bettan och Kent på resande fot!: Rumänien - The Transfăgărășan road!

söndag 13 september 2015

Rumänien - The Transfăgărășan road!

Sovmorgon, denna söndag. Frukost i den ganska öde restaurangen och sedan väntan på att klockan skulle bli tio, då badet öppnade. Låg där en knapp timme och guppade i saltvattnet. Riktigt avslappnande!

Satte sedan kursen mot en liten håla strax innan påfarten till Transfagarasan Road, men hålan var så liten att vi knappt märkte den och bestämde att göra den berömda roaden redan idag. Den är inte lång (knappt 12 mil), men kurvig och slingrar sig högt upp så man kör inte fort. Vi bedömde dock att vi skulle hinna innan det blev mörkt.

Uppupp skulle vi. Vi har som sagt åkt slingriga vägar förr, men all denna skog som växer här är fascinerande. Man ser ju i och för sig inte så mycket av själva utsikten, men hur dessa stora granar kan växa här är ett mysterium. Mycket bilar som gjorde samma färd som vi - i båda riktningar. En del turisthak där man sålde souvenirer och lite ätbart fanns med jämna mellanrum.

Vi stannade - som alla andra - efter dryga 2 mil, där kabinbanan kunde ta dig upp till Lake Balea. Vi hoppade över denna farkost som dinglade högt däruppe och satsade på en polenta med sour cream. Polenta är en vanligt förekommande basmaträtt här i Rumänien och vi hade fått för oss att den påminde om Nshima - det vi levde på i en månads tid i Zambia - och hade därför inte våga prova. Nu fick den en chans och var helt ok faktiskt.

Fortsatte uppåt och fick nu också lite utsikt, eftersom träden höll sig lite i bakgrunden. Dock många bilar och lite färre parkeringsplatser som kändes ok...

Några tunnlar passerade vi - tror det var fem stycken - och flera "rasskydd". Detta var något man byggt vid de värsta stupen uppifrån, för att just hindra stenbumlingar att rasa ner på väg och bilar. Klokt! Det saknades i Leshoto!!

Bestämde oss att slå läger "längs vägen", dvs på något pensionat som såg trevligt ut - och var öppet... Väldigt mycket är stängt så här års - turistsäsongen är inte lång här i Rumänien!

Hamnade på ett ställe i utkanten av Oestii Ungureni, Pensiunea Pomi. Här fanns absolut ingenting att göra, men vi fick ett rum och det fanns en restaurang med mat! Vi är inte så kräsna, så det räckte gott! Synd på fjäderkuddarna och den inrökta heltäckningsmattan bara...