Fick våra papper och travade tillbaka för att bli hämtade av en bil som tog oss till hyrbilarna. Så långt allt väl. Bilen var en WW Polo, silverfärgad för den som undrar. Vi rullade iväg! Lite bökigt att hitta avtagsväg för att komma åt rätt håll och i letan efter denna, slog det helt plötsligt Kent att han inte fått varken körkort eller pass tillbaka på flygplatsen, av den mindre charmige mannen. Vi blev således helt enkelt tvungna att vända tillbaka. Tack och lov fanns allt där och vi kunde äntligen dra iväg.
Målet var Sinaia, inte alls långt - ca sju mil. Inte så upphetsande körning i början, fält som avlöstes av små hålor som inte direkt lockade till besök.
Helt plötsligt blev det kö. Det visade sig att man slagit av trafikljusen och installerat en polisman istället i korsningarna längre fram. Detta tog tid, därav köerna. Denna kö fortsatte ända in i Sinaia och där var massor med vägar avstängda och intet hotell fanns ledigt! Det visade sig då att det just denna lördag var någon slags Sinaiadag som firades stort... Suck. Men det låg väldigt tjustigt annars...
Vi drog vidare. Rasnov blev nästa mål. Vägen dit var betydligt vackrare än tidigare - upp och ner, brant - med tjusiga berg i bakgrunden. DOCK var det lika fullt här - i och för sig var inte boendena så många, eller så såg vi dem inte... Vi fick i alla fall inte napp!
Nytt försök med närbelägna hålan Zarnesti. Här var gatorna tomma, men husen såg trevliga ut och omgivningen tilltalade oss. Hittade faktisk ett ställe med sex bäddar i samma rum, som ägarinnan med viss tvekan upplät åt oss för 250 kronor. Härlig balkong med utsikt över bergen. Hungriga var vi, så vi shoppade hämtmat på supermarket, eftersom restaurangen här - och på många andra ställen också - var hur inpyrd som helst!
På vårt Pensiunea Tinion, bjöd ägarinnan på tårta, en bit för mig och tre för Kent...blåbärstårta!
Söndag. Natten bjöd på regn och det var lite dimmigt på morgonen. En tröja behövdes allt.. Frukost, UTAN det utlovade kaffevattnet. Däremot stod en kanna kallt kaffe på bordet, som Kent försåg sig av.
Målet för dagen var Magura, hade vi tänkt. Någon mil att köra bara, men när vi hade ca fyra kilometer kvar blev vägen sämre och när den började likna vägarna i Leshoto beslöt vi oss för att vända. Vår WW Polo är klenare än den bil vi hade där... Många vandrare är här, överallt. Med dessa berg och skogar är det naturligtvis det man ska göra, men det funkar alltså inte för oss denna gång.
Vi vände tillbaka mot Rasnov, för att kolla in slottet där. Det fanns både spårvagn, trappor och litet tåg (bakom stor traktor) som möjliggjorde besök där. Vi valde tåget. Fin utsikt, men som alltid är den typen av gamla slott och fästningar trevligast att beskåda utifrån. Bytte således inträdet till ruinen mot en kopp kaffe. Tåget ner igen. Började bli väldigt fullt på alla parkeringar - dvs kaos där folk ställt sina bilar.
Vi trixade oss ut och fortsatte mot Poiana Brasov. Uppupp och nerner... Slingrande vägar. Skillnaden mot många andra slingervägar vi gjort, var att dessa kantas av massor med skog (Ceausescu gillade ju att jaga och därför avverkades inte skogen, så att djuren skulle ha någonstans att bo...därav alla björnar och vargar mm...). Denna stad var värsta skidort! Gigantiska hotellkomplex, som såg ut som de hörde hemma i Österrike och liftar och skidbutiker. Trots att det förstås inte fanns snö, var det fullt med folk...fast vad de gjorde vet vi inte riktigt...Det gick ju att ta linbanan upp på berget om man ville vandra förstås.
Vi valde dock att åka tillbaka och satsade nu på Bran - staden med det kända draculaslottet. Alla dessa ställen ligger bekvämt nära varandra, så det var inga långa bilresor. MEN så mycket folk! Man fick köa in i staden och vi enades direkt om att satsa på slottsbesök imorgon bitti istället. Förhoppningsvis jobbar rumänerna då - för det är övervägande inhemska befolkningen vi träffat på. En och annan grupp med tyskar, men annars inte många utländska turister.
Alla små städer består av rader med trevliga små hus, i olika färger. Vägarna är av blandad kvalitet - oftast trasiga asfaltvägar - och här samsas då mängder av bilar med häst- och vagnekipage. Engelskan är obefintlig för de flesta rumäner, en och annan talar lite tyska... Folk bor inte längs bergssidorna som man gör i många andra länder - kanske då beroende på att på bergssluttningarna växer tät skog?
Handlade med oss lite mat hem och träffade också ägarinnan som helt plötsligt erinrade sig att hon har ju wifii... Jodå, varsegoda här är koden! En lugn eftermiddag, med lite tvätt av kläder och bokläsning.
Utanför framsidan på vårt Pensiunea Tinion...
baksidan...
vårt rum sett nere från gården.
Gofika på Pensiunea Tinion - Första biten.
På väg till Rasnov castle
Upp och ner med traktor - Kanon!
Rasnov castle
Kom! Nu går vi till traktorn och åker ner...
OK!? Nu då... Traktorn?
Dåligt handikappanpassad i Poiana Brasov
Håhåja... tillbaka på Pensiunea Tinion. Jobbigt med skidorter... speciellt när det inte finns snö, men nu har vi något gemensamt med Jude Law, Nicole Kidman, och Renée Zellweger. Och i morrn blir det hemma hos -besök hos Greve Dracula...
Fina bilder.. Ni får ha det gott. :)
SvaraRaderaTack! Desamma...
Radera