Bettan och Kent på resande fot!: Sydafrika - Jul i Montagu & Cape Agulhas!

Måndag igen. Vi fortsatte därefter vår resa längs Route 62. Vansinnigt vackert - igen! Alla dessa berg som följde oss hela resan och ibland även tog oss på dem... ojojojoj! En del strutsfarmar längs vägen och vi passade på att hälsa på några av dessa urtidsdjur!

Det var så många vackra ställen att vi passade på att unna oss en kopp starkt kaffe - Kent behövde dessutom skölja ner strutsomeletten med två kakbitar...Två halvor är det bäst jag tillägger. Detta vackra ställe hette Barrydale och vi var lite sugna att slå läger där, men tyckte klockan var så lite att vi skulle köra en bit till... Tur!

Vi hamnade i Montagu, som ligger i Sydafrikas vindistrikt. Finns ju många ställen att välja på, men detta är inte så exploaterat och har fortfarande bra priser på vinprovningar - oftast gratis! - och vinerna man ev vill köpa.

Hittade ett otroligt backpackingställe, De Bos Guest Farm, -UTAN bar! Yeees! Dock hundar, som nog besökt vårt rum mer än en gång. Rummet var egentligen två rum, samt badrum! Skönt! Ung 260 kr betalade vi för rummet - inom vår budget. Annars var det gigantiska ytor på detta ställe, så många campare fanns där. Roligt att även flera barnfamiljer hittat hit.

Själva "stan" var liten och mysig, med flera vackra, gamla byggnader. Vi strosade runt, besökte ett ställe där man torkar frukt - och sålde desamma. Gjorde också vår första vinprovning - inga konstigheter, man klev bara in i den lilla butiken och sa vad man ville prova. Man serverades en slurk och ville man köpa så gjorde man det. Köpte en flaska gott vitt vin för ca 17 kr!

Därefter ville vi ha mat. HA! Restaurangerna i stan hade stängt mellan tre och sex. Klockan var halvfyra och vi var hungriga. Tur nog hittade vi en utomordentlig pizzeria som var öppen. Här serverades pizzor typiska för olika länder. Sverige var representerat med ANSJOVISpizza! Är det typiskt svenskt??

Promenerat runt på ägorna - hästar, åsna och påfåglar! Påfåglar låter vansinnigt mycket, det minns vi från Chimoio i Mozambique, staden där Kent var malariasjuk. Han låg nämligen och lyssnade på grannens påfåglar då...

Dan före dopparedan... En liten lagom hiking hade vi tänkt oss börja dagen med. Det skulle finnas en tur på ung en halv mil genom en häftig ravin, längs en flod. Den ville vi prova. Turen gick mycket riktigt längs en flod - fast så mycket vatten var det inte. Gick bra att hoppa på stenarna för att ta sig över. Däremot var bergen som omgav oss otroliga! Så vackra och maffiga stod de där över oss! Bitvis gick vi i högt gräs/vass, så det var en mycket speciell vandring.
När vi kom fram möttes vi av ett gigantiskt hotellkomplex, samt ett poolområde med vatten som värmts av varma källar. Det kändes inte så lockande och var dessutom dyrt! Pool hade vi ju gratis vid vårt guesthouse! Hur som helst en fin vandring - tyvärr går det ju inte att få rättvisa foton av allt vackert man ser!

Tvätt, (vad i hela friden har jag spillt på mitt vita linne, som inte går bort??) poolbesök, julfilmsskapandet - haha - och en vända till stan för att handla lite. Tanken var att laga egen mat, men det var såå utplockat nu in för julen, så den tänkta pastasåsen hade bara bestått av lök om varuutbudet fått bestämma. Det fick bli en vända till delikatessdisken - billigt att handla här i Afrika, så det är trevligt.

Julafton - en väldigt trevlig sådan! Vi hade klockan på ringning eftersom vi skulle göra en vandring i vinkällaren på vingården Van Loveren . Klockan nio skulle denna börja. Så SYND att det inte fanns någon personal som kunde guida oss - it´s Christmas you know...

Vi drog vidare till vingården Excelsior där man kunde blenda sitt egen vin - det ville vi! Så SYND igen att det inte fanns personal som kunde fylla just de vinfaten... - it´s Christmas today..

Vi gav då upp aktiviteterna och riktade in oss på vinprovningen. Nu var det ju så att alla vingårdar låg långt ut på vischan och man behövde bil för att ta sig dit. Sydafrika har visserligen något högre tolerans av promillehalten, 0,5, men vi tycker Sveriges nolltolerans är bra, så Kent fick bli chaufför.

Vinprovning blev det således först på Bon Courage. Två viner och ett alkholfritt vin. Vi köpte det alkoholfria! Vidare till ett trevligt och populärt ställe som hette Viljoensdrift. Här kunde man komponera sin egen matsäckskorg med lite allt möjligt kallt och sedan avnjuta den antingen i omgivningen eller på en båttur på floden. Vi valde ett trevligt bord och plockade ihop lite smått och gott. Inköp: En flaska alkoholfritt, som vi intog till maten. Jag smuttade på en slurk av något dyrt vitt vin, som vi dock avstod att köpa.
Vi avslutade denna provning med ett nytt besök på Van Loveren. Denna gång provade jag två viner och Kent två alkoholfria. Köpte ett av mina. Således hade vi en flaska med tillbaka - den alkoholfria var urdrucken.
Lite knepigt att testa viner när man måste ha tillgång till bil. Frågan är hur andra gör? Vi såg MÅNGA polisbilar ute denna dag dessutom. Det var dock en trevlig dag - så vackert med blommor och vinstockar överallt - och bergen i bakgrunden förstås!

Detta var en väldigt varm dag och vi tog oss några dopp i poolen när vi var tillbaka. Middag i stan och då fick Kent sin julwhiskey - som han drygade ut med IS!

Öppnade sedan vår inköpta vinflaska när vi var tillbaka och avnjöt den i grönskan vid vårt boende - tillsammans med chokladsalami! Det ni!

Juldagen var vi tvungna att lämna Montagu och vårt härliga boende - fullt sedan länge tydligen. Vi ställde kosan mot sydligaste spetsen här i Afrika Cape Agulhas. Denna gång var det de öppna vidderna vi färdades längs - allt skördat så här års, men tror det är vete som odlas där mest.

Det blåste friskt, vilket kändes i vår lilla bil. Hade ju lite farhågor att det skulle bli svårt att hitta boende så här på juldagen. Dock stötte vi omedelbart på Agulhas Backpacking, som hade ett dubbelrum åt oss i samma prisklass som vi nu vant oss vid och som är ok.
Stället var tämligen udda - medelåldern var hög, vi var yngre än de flesta. Allt gick i flowerpower - inklusive personal och gäster. Blommor i håret, tingeltangel runt händer och fötter + cigaretter och öl i var mans hand. Samt MINST fyra hundar som hemtamt rörde sig i alla rum... Suck!

Vi gjorde en trevlig tur till Sydligaste Udden - man kom nästan ända fram med bilen. Dock blåste det enormt - vilket i och för sig gjorde sig ganska bra längst där ute där Atlanten och Indiska Oceanen möts och där många fartyg mött sitt öde. Ett fartyg ligger kvar, Meisho Maru, som gick på grund här i L'Agulhas 16 November 1982.
En trevlig fyr fanns också, The Cape Agulhas lighthouse. Den gick jag upp i, Kent nöjde sig att vara kvar på backen.

Det fanns inte så många restauranger som var öppna och de flesta var då bokade för jullunchande gäster. Vi fick således hålla till godo med nått gatuköksaktigt. Inte någon höjdare, men för all del - vi blev mätta.

En promenad ner till stranden blev det också, men sanden piskade så våldsamt att vi valde gå därifrån innan vi blev helt sönderblästrade.
Nu blir det en kväll på rummet - blåsten har i och för sig lugnat sig, men det regnar istället! Riktigt, riktigt skönt och svalkande för här har varit så varmt sista dagarna!