Tavira oktober 2010!

Nu har vi kommit till Tavira (Portugal), sista staden vi besöker, innan vi ska tillbaka till Faro, där vi startade vår resa. Med en härlig tågresa kom vi nu fram till Tavira, som är en stad i östra delen av Algarve i södra Portugal.

Staden har cirka 10 600 invånare, och är huvudorten i Taviras kommun med ungefär 25 000 invånare. Fiske, fiskodling och jordbruk är traditionella aktiviteter i kommunen. Turismen har också blivit en viktig näringsgren. Tavira är den vackraste och mest romantiska staden i Algarve. Tavira är känt för sina pastellfärgade byggnader och gamla kyrkor.
I staden Tavira kan du ta en promenad runt på kullerstensgatorna eller längs floden. Besök gärna en av de många restaurangerna, eller hoppa på en båt för fem minuters resa till de vackra stränderna på Isle of Tavira som vi gjorde.

På tågstationen så mötte en gammal dam upp oss, som ville att vi skulle hyra av henne. Detta har vi varit med om förut så många gånger -att någon möter upp oss när vi anländer.

Hon fick visa oss till stan, och vi lovade att titta på vad hon hade att erbjuda oss. Priset var mycket lågt och det tyder på att det kanske inte är så centralt, eller att det är något annat problem.

Vi anlände till huset... Och centralt var det. Vårt hus som vi ska bo i, ligger i stadens centrum precis intill den vackra romerska bron som korsar floden Gilão, med utsikt över staden. (I huset bakom statyn bodde vi.)

Dom två balkongerna till vänster är våra... + en till runt hörnet... stor hörnlägenhet alltså.

Och stort var var det...

Med utsikt över floden Gilão och torget.

Tre balkonger ut mot frukostcafét hade vi... (en balkong till vänster, och två till höger om hörnet på huset är våra)

Vakthund utanför dörren

Härliga promenadgator

Läskigt smala trappor

Fin utsikt över staden

Blommande träd i trädgården

Härliga stränder där Bettan kunde fiska efter....

.... lite haj!

Bettan spanar in salttillverkningen

Bettan pekar på vårt fina boende i centrala Tavira.

Min hyrbil...

Och Bettans hyrbil.

Kvällspilsnern

Mer blommande träd

Musikanter som spelade för oss på bron, som korsar floden Gilão.

Jag och Bettan vinkar hej då till Tavirainvånarna

Bettan och jag vinkar hej då till Tavirainvånarna.

Vad var det som inte var bra då?... Ingenting, allt var bra i denna härliga, romantiska lilla stad.

Cadiz oktober 2010!

Efter 2 timmar i buss längs vacker väg från Sevilla, är vi nu i Cadiz (Spanien), och väl framme väntar en av Spaniens allra vackraste städer. Cadiz är en ganska stor badort och där vi solar på samma strand där Die another day, bondfilmen spelades in, en strand som Cadizborna själva njuter av på dagarna. Badar gör vi i Atlanten.

Cadiz och kusten Costa de la Luz är sedan länge favoritresmål för spanjorerna själva. På senare år har också allt fler utländska turister börjat hitta hit. Kvarteren kring katedralen och palatset Alcázar är ofta fullt av turister men ändå värda att besöka. Staden räknas som en av de äldsta i Europa och grundades av fenicierna för ungefär tretusen år sedan. Då hette den Gadir. Bland lockelserna finns långa stränder, skaldjurstapas och fiskrestauranger.

Sherrybryggerierna i Jerez och Sanlucar de Barrameda, är något som gjort regionen berömd. Detta är också flamencons hemland, en dans vilket vi ännu inte testat, men i Sevilla i höst så kommer vi få tid över för det. Tanken har varit att vi ska börja bugga här i uppsala, men nu får det nog bli flamenco i Sevilla istället.

Strandpromenaden

Stranden där Die another day spelades in (Det är bettan, inte Halle Berry)

Pierce Brosnan och Halle Berry... Näää... skoja bara! Castillo de San Sebastián i bakgrunden, som vi alla fyra varit i.

 

Fontän med två "småbåtar" i bakgrunden.

Catedral de Cádiz och Pierce Brosnan...Näää... skoja bara igen. De e ju jag ser ni väl?

Ingång till staden

Denna lilla varelse står helt stilla och stirrar på mig. Det är bara truten som vibrerar och surrar som ett lejon. Jag sträckte inte fram handen för att killa under hakan och säga: "Vilken gullig liten vovve"!

Strandpromenaden i solnedgången. Castillo de San Sebastián i bakgrunden som vi, Pierce Brosnan och Halle Berry besökt.

Bond, James Bond! Castillo de San Sebastián i bakgrunden... som... ja, ni vet!

Bettan framme vid ingången till Castillo de San Sebastián.

Klipporna vid Castillo de San Sebastián.

Kenta, Kenta Söderberg i Castillo de San Sebastián.

Apelsiner, eller om det va mandariner eller klementiner. Gula var dom iaf.

Änglatrumpet, eller Datura som den heter på Latin. Bör ej ätas eller på annat sätt tas in i kroppen. Mina föräldrar har en lika stor... i dalarna!

"Ankeborg"

Bröllop. Många fina hattar.

Hyrbilen.

Lite större än granarna i stugan. Tre -fyra blad av detta träd, har vi som krukväxt i Sverige.

En kvist från samma träd växande rakt ut åt sidan.

En eka på besök i hamnen.

Halle Berry?

Pierce Brosnan?

schysst hak.

Var vi än är i världen så ser vi detta varumärke.

Trånga gator med många krukor på balkongerna.

Just det, ni som hängt med, kan här se var vår bröllopsbild har sitt ursprung.

Algeciras och Gibraltar oktober 2010!

Algeciras är en hamnstad i Andalusien på Costa de la Luz i södra Spanien, och ligger cirka 15 kilometer från Iberiska halvöns sydligaste punkt och cirka 10 kilometer från Gibraltar. Algeciras har en av världens mest trafikerade hamnar med mycket trafik till och från Afrika tack vare sitt läge. Det finns regelbundna färjelinjer till både Tanger i Marocko och den spanska enklaven Ceuta på andra sidan Gibraltar sund. Just denna tripp över sundet, Tanger - Malaga,  kommer vi att göra snart när vi ska resa i Marocko, eftersom vi då flyger hem ifrån Malaga.

På väg med tåget från Ronda till Algeciras såg vi massor med kraftledningsstolpar som hade plattor på toppen, där storkarna kunde bygga sina bon.

Framme i Algeciras, dags att leta upp ett bra och billigt boende. Dagens utflykt är "La Línea de la Concepción" (La Línea i dagligt tal). Det är en ort i Cádizprovinsen, Andalusien, Spanien. Staden gränsar till Gibraltar (Storbritannien) som det finns starka ekonomiska och sociala band med.

Men först en koll på hamnen och den lille havfruen i Algeciras.

En rejäl biff måste jag ha till frukost innan vi beger oss till Gibraltar. Jag försökte själv beställa denna gång medans Bettan vänta utanför. Det slutade med att jag hade beställt en biff på 1 kilo av det finaste köttet dom hade... för 40 euro!!! Tur att Bettan kom och redde upp det hela. Det slutade med att jag fick två förrätter, en"normalstor" biff med pommes, sallad och öl och efterrätt för ca 8 euro. Hade varit kul att få smaka lite på kilosbiffen!

När vi kom fram till gränsen La Linea för att gå in i Gibraltar, så var det rött ljus... ett flygplan höll precis på att landa. Gränsen bestod av världens största övergångsställe -en start och landningsbana!

Mitt ute på landningsbanan på väg över till Gibraltar Town.

Det första man ser när man kommit över landningsbanan är, "Cradle of History Monument" som representerar vissa perioder av Gibraltars forntida historia i form av berget på Gibraltar. Det visar bl a en skalle av en neandertalmänniska som hittades här, samt en bild av ett ankare som representerar slaget vid Trafalgar.

Gibraltar Town. Sååå... turistiskt! Här blev vi inte kvar så länge. Vi sökte oss ut från stan för att hitta en bra väg för att bestiga berget.

Den här trappen kanske leder upp på berget?

Japp! Vi hitta rätt. Här uppe var det en fantastisk utsikt över sundet. Det går även att åka linbana upp. Det gjorde vi i Libanon, och det gör jag aldrig om igen... som ni vet!

På väg ner, trångt, trångt.

Prince Edwards road. Undrar om det finns en "The Duke of Kent road"?

Tillbaka över flygfältet...

... med "The rock" i bakgrunden

... och in till Algeciras, Spanien igen... två länder på en fm!

mmm.... Marabou!!!

Lite vila för tassarna efter en lång dag med bergsbestigning i England.