Vi var hungriga, men hade också lite ärenden att uträtta. Vi skulle proviantera lite åt oss, men tänkte även investera i en hammare - mycket är i behov av lagning. Hatt och solglasögon till albinobarnen stod också på listan, men det hittade vi inte.
Att sedan hitta en minibuss tillbaka hem de första två milen, var inte så lätt, men till slut så. Därefter kom då de åtta kilometernas promenad. Vi fick snart lift med en liten lastbil, lastad med makadam... Mysigt att sitta på, speciellt med tanke på vägens gropar. Denna skulle inte så långt, men snart kom en ny. Detta var en nitlott visade det sig, för han tog betalt! Vi gjorde oss besvärliga och lämnade den största sedeln dom har i Zambia, 100 K, men någon brådska hade han inte, så det blev flera stopp i olika små "butiker" för att växla...
Vi var hemma lagom till middagen. Vi kan numera de olika varianterna på mat. Det serveras i princip alltid shima - majsgrejset som ser ut som överkokt ris. Till detta serveras antingen carpenta - fisken som tittar på dig när du äter, soya - gott eller bönor. Elisabet äter allt, Kent bunkrade upp med lite konserver vid stadsbesöket.
Söndagen blev tvättdag. Vi hade sparat lite för länge och det tog sin tid, eftersom det alltid är kö till pumpen. På eftermiddagen var det fest - ceremonin för den unga flickan som blivit kvinna. Det tog evinnerlig tid innan vi kom iväg. Det var inte långt, men vi skulle ändå klämmas in alla i en minibuss. Trångt, tro mig!
Fullt av folk väntade oss. Vi var lite hedersgäster alla vi från skolan och fick sitta längst fram - vi fick t o m stolar. Nu blev det dans och överlämning av presenter, dvs pengar. Vi volontärer hade missuppfattat detta och köpt med oss socker och godis istället. Detta rönte mycken skratt!
Det dansades och dansades. Äntligen blev det då vi vitingars tur. Kent fick största jublet med sin dans - kolla höftrörelserna på filmen!
När dansandet var slut bjöds det på en slags hemmagjord dryck som vi smakade, men sedan avstod... Vi valde sedan att trava hem över fälten, den skumpande bussresan överlät vi till barnen.
Måndag stod vi för kreativt skapande och miljötänk. Det första var uppskattat, det andra blev sömnpiller - vilket inte är så konstigt eftersom barnen har sena sovvanor här. Lite turbulens här runt saker/material som försvunnit. Vi ingick i truppen som skulle genomsöka rummen, utan resultat. Fortsättning följer, men nu låses allt in och det som är extra viktigt ställs hemma hos oss...
Tisdagen blev det en del trädgårdsgöra först. Kent organiserade upp det med dikesgrävning och annat. Jag vattnade de torra plantorna, i kombination med lite lektioner. Det blev också en promenad för mig till "kliniken" med några av barnen. Där delade en sjuksköterska ut piller - många barn hostar och snorar här. Även jag, fast jag avstod pillrena. Ipren duger fint!
På eftermiddagen blev det "personalmöte". En hel del som behövde tas upp, typ disciplin, sovtider osv. Därefter firades en av personalens födelsedagar. Vi vuxna fick tallrik, barnens tårtbit serverades direkt i handen.
Onsdagen blev en stor röjardag för mig och Steffi, den belgiska volontären. Det finns massor med material som folk skänkt, men det mesta är trasigt eller inte komplett. Allt var hopstuvat i ett litet förråd. Vi rev och slet för att få ut det och med detta följde förutom det vanliga dammet av all sand, även spindlar och möss....
Vi blev inte klara på långa vägar, men det var en början.
Kent fortsatte med sitt hyllbyggande av i princip inget alls. Han hade också data/mattelektion med några av barnen. Det finns några små bärbara datorer som går att ladda, men batteritiden är dålig och varar bara tio minuter.
Kent har blivit kompis med kokerskan, Pinkrosa - han bjuder henne på kaffe, så fixar hon ris åt oss istället för det annars alltid förekommande Nshima... Gott som omväxling!
Vi fortsatte att riva och rensa på torsdagen, i kombination med lite undervisning. Steffi och jag har i ett försök att bringa lite ordning, sammanställt några regler för vad som gäller. Jag har också, efter magisterns diktamen, skrivit ner det schema han tänkt sig undervisa efter. Detta föll dock direkt, eftersom han somnade på lunchen och sedan aldrig dök upp till lektionen...
Kent hjälper barnen med datorerna - enkla matematikprogram som lockar! Kul!
Hårtvätt vid pumpen, tvätt och lite bokläsning - för mig. Kent gick på åsnejakt med barnen, men de ville inte låta sig ridas på...Djuren är annars ganska underhållande - att se hundarna jaga grisarna i full karriär är kul. Det är nämligen huggsexa om maten. Hönsen tar det mat som de andra ratar.
Fredagen gick lite på halvfart då eleverna skulle hem efter lunch. Några kunde gå, då de bor i närheten, andra fick skjuts till stan. Kvar blev endast minste pojken och några ur personalen + vi. Vi avrundade arbetsveckan med den flaska vin vi införskaffade förra helgen + några kex och lite marmelad = LYX!!
Lördag och statsbesök igen! Vi fick skjuts in. Något vi lärt oss - eller försöker lära oss - är att vänta! Här i Zambia väntar man hela tiden. Inget går fort. Nåja, vi kom till stan och har nu shoppat lite, Kent har klippt sig och vi fick ett mål mat UTAN Nshima, Mums!!
Vi har också prebokat ett hotell inne i stan till på torsdag, då vi räknar med att åka till Victoriafallen på fredagen. Behöver då ta oss till stan redan dagen innan. Hur vi ska ta oss dit är ännu inte löst...
Vi ska också boka boende vid fallet, blir där två nätter bara så vi tar inte med tältet. Buss tillbaka till Mazabuka på söndagen sedan.
Vi bor även denna natt hos ägarinnan till skolan, eftersom vi imorgon bitti ska till ett trädgårdsprojekt för att kolla lite, innan vi åker tillbaka mot skolan. På vägen ska barnen hämtas från sina hem.
Sammanfattning av veckan: Vi trivs, har det jättebra, är friska och har inte ens bränt oss!!
Flaggan hissas inför måndagssamlingen
Designövning hemma hos oss. Läraren vill att eleverna ska få känna på vår soffa, rolig lektion för oss alla!
Här äter vi alla våra måltider
Hyllbygge av diverse "saker"
Varje kväll tvingas vi se detta skådespel. Röd sol på väg ner, samtidigt som röd måne är på väg upp!
Mitt vattenprojektet i full gång...
... mycke gräva blir de...
Vatten på väg in i trädgården från pumpen...
...självklart har grisarna fått ha kvar sin lilla pöl, alla ska ha del av vattnet!
Enia har lärt sig att göra pappersbåtar
Mer design... Enia och Sooka känner och lär...
Födelsedagsfirande. Mary fyller 21... Hipp hipp HUUUURRRRAAAAA!!!
Självklart får man då tårta i ansiktet!
Alla barnen äter sin del av tårtan i sin hand. Mycket nöjda å glada!
Utanför köket så hjälper åsnorna till med disken, vilket vi kan beskåda från vårt lilla hus.
Steffi i röjartagen!
Data och mattelektion med Jen och Enia. Grabbarna ledsnade när batterierna tog slut
Bettan och Jackie boy
Bettan och Steffis tvattdag
Bära på huvudet har vi sett förut, men blir lika imponerad varje gång...
... som sagt, vi är bra på olika saker!
Jag och Pinkrose diskuterar dadens middag utanför köket
Här skulpterar vi med lera. Vi skrapar av termitstackarna och blandar med vatten... Wooops... och vi har fin lera att skulptera med!
Data med Enia och Odia hemma hos oss på vår hemmagjorda bänk.
Morgonsamling, varje måndag och fredag morgon
På besök i stan, Mazabuka. Här säljs carpenta... fisken som tittar på dig med jättestora ögon när du äter den!
På väg mot frisören...
.... men först en öl till henne och två till honom...
.... och nöjda å glada vi är!
Movietime!
Hörs snart igen!
Inte behöver Kent en operation, han behöver mer dans!!!! Kram Eva
SvaraRaderaHahaha... Nä de där me dans e inte min grej, men ställer upp när trycket blir för stort från allmänheten, de gör jag givetvis! :)
SvaraRaderaKram från oss!