Första två timmarna gick motströms, längs strandkanten. Vi såg lite fåglar med konstiga namn och en del stora ödlor som plumsade i vattnet när vi närmade oss. Några apor visade sig också. Egentligen var det väl helheten som var trevlig - mangrove och annat grönt gör sig bra från vattnet!
Efter två timmar bytte vi således sida på floden och nu tog Kent över åran. Efter 10 minuter var han ganska nöjd - men fick beröm av kapten ändå. Hard work! Vi gjorde också två stopp på vägen tillbaka - dels i kaptens village, där vi fick titta runt och bekanta sig med hans bror, Bunama Krubally, som arbetade för Chigambas. Lyckades också skrämma slag på en liten flicka med vår sjukligt bleka hy - oj så rädd hon var!
En kopp kaffe innan vi fortsatte färden. Ytterligare ett stopp vid en ödelagd camp, som en tysk haft ihop med en gambian. Gambianen hade dock lurat tysken, så det hela gick i intet. Synd, ett väldigt trevligt ställe. Kanske skulle vi göra ett försök...??
Tillbaka i land stämde kapten träff med oss ikväll igen kl 18, han ska då bjuda oss på en tur till andra sidan - tror vi. "For present".
Har nu gjort en runda i denna trevliga stad - liten stad. Mycket varmt här, ganska lugnt tempo och idel vänliga människor. Maten är väl det stora problemet. Finns inte att hitta en enda restaurang så här dags - och knappt kvällstid heller. Digestivekex, melon och banan är det vi livnär oss på!
Kväll. 1,5 timme på internetcaféet för att lägga ut de inlägg vi skrivit efter hand, men inte kunnat lägga ut pga avsaknad av just uppkoppling. Här gick det alltså bra, snabbt och bra - när man väl fått en dator. Sex datorer räcker inte långt när hela Basse ska samsas om dem.
Därefter hittade vi faktiskt lite mat nere vid busstationen. Stark och god couscous med en fiskstjärt för Elisabet och samma gamla Domoda som vanligt för Kent.
Klockan sex träffade vi åter vår kapten. Han tog oss nu nedströms en bra bit. Vi förstod nog inte riktigt vad han ville visa, mer än att han tackade när vi berömde solnedgången. Däremot fick vi höra hur illa hans bror - som vi träffade vid förra turen - behandlade honom. Han visade stolt sina nya skor och beiga bredspåriga manchesterbyxor, som han shoppat för pengarna vi gett honom efter förra turen. Han fick också med sig två mjukisdjur hem till döttrarna och han var såå tacksam!
En vända i stan, den mörka stan eftersom ingen el behagat infinna sig än, för att köpa vatten. Därefter tillbaka till boendet för att duscha i mörkret. Vi är så tacksamma för duschen, även om vattnet är kallt.
Nu håller vi tummarna för att elen snart återvänder, så vi kan ladda div elektriska prylar och framför allt - sätta på fläkten!
Imorron väntar busstur till Georgetown!
På väg ut...
Det går lite sakta... Dags att öka lite...
HÅLL I HATTEN ÄLSKLING... NU ÅKER VI!!
TJOHOOOO... Va de går!!
Vila å rast hemma hos familjen Krubally
Här visas å berättas det om deras by som ligger ett litet stenkast bort...
Byn på håll
Fika och information om Chigambas
Bunamas krypin, som han byggt själv. Detta är en del av ett större projekt som Bunama har.
Grannens pool. Ingen granne, inget vatten!
Tillbaka från flodturen och vinka adjö av vår kapten Krubally, samtidigt som färjan i Basse Santa Su ankommer.
Tillbaka på hotellet blev det dags för Bettan att tvätta!
Utsikten från vårt hotell i Basse Santa Su
Dags för en kaffe... med en jäkla massa socker, vare sig jag vill eller inte!
Kapten Kruballys present till oss...
... en njutningsfärd på the River Gambia i solnedgången!
Stort TACK till Kapten Krubally!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar